arabella

Hon var grym, det var hon! Jävlar vilken show! Drog igång med 'Crazy in love', sen kom en massa nostalgi-trippar à la Destiny's Child och avslutningvis kom det självklara valet 'Single ladies'. Skrikande, gråtande fans, glitter-body och The Mamas...allt var med! Hon hade ett crew på ca 15 pers varav alla (utom fyra dansare med magrutor...mmmm) var tjejer; en cool gittarist med tattoos, trombon, trumpet och saxofon och sen den heta kören....tre fylliga damer i sina bästa år, så himla SÖTA!

Ja, det var l'ambiance på hög nivå och tack vare 8000 fjortisar fick man vara sig själv för en stund....

Recensenterna runt om i Sverige är oense...Aftonbladet gav henne 5 plus och tyckte showen var helt spektakulär, medan Expressen bara gav henne två getingar och kallade framträdandet splittrat. Av mig får hon 5....ja vad får hon? 5 rumpor såklart!!

någon som inte tycker att jag är terrible och heartless eller sick och crazy. Hehe så himla roligt...mmmm

Helgen var bra, Malmö är härligt! Funderar lite på att bli plastmamma åt Ebba och flytta in i barnkammaren på Värnhemstorget. Rolig fest i fredags, men usch vad mycket vin det blev, mycket orutinerat av tanterna.

Lots of luv till baban och till Ida och Emelie som va goa sambos. Goa sångglada flator också på lördagskvällen. Mera queer i förskolan!

Det är trivsel nu och jag är pigg och har varit på jobbet sen klockan 7.15 fast jag inte somnade förrän 3.30 i natt. Jag känner att detta är min vecka!

Peace!

Är det jag det? Ja det sä vi

Denna heta donna ska jag se i Scandinavium den 11 maj!!!

Puss på Bootylicious

var helt lovely!! Det regnade bara lite grand på fredagen, och det gjorde ingenting, för då smet vi in på en bar och drack champagne och väntade tills det slutade.



Som här, när vi är på väg till Sitges, en liten pittoresk strandstad söder om Barcelona. Bara ta bilen och sticka, vinden i håret och delfinballongen ut genom fönstret. Det har varit ganska mycket så på sistone, den totala känslan av frihet och av att vara till freds. Det är det bästa.



Såhär såg det ut i Sitges.



Jag gillar Barcelona väldigt mycket, kanske på grund av det goda sällskapet. Trots att det slutade med att vi bodde hos Joans föräldrar hela tiden var det ändå ganska trevligt. Men jag blir så förvirrad av all katalanska, som en blandning av franska och spanska.

Sån här lägenhet vill jag ha:



Fint va?!

Peace and love!

Väderprognos för Barcelona, är det ett skämt? Jag kommer sent torsdag och åker måndag...

Jag är så himla lycklig för jag har köpt och fått på mig (och de sitter inte ens tajt som ett ålskinn) ett par byxor i stl 29, det har jag nog inte på flera år! Jag tog in ett par i stl 32 i provrummet. Man får glädjas åt det lilla. Och bara en vecka kvar till Barna! Nu går jag i alla fall på påsklov.

Ja de sä vi

Och kanske dagens i-landsproblem:

Trött och hängig kommer jag äntligen ur sängen, släpar mig till köket och ska sätta på en stor kopp starkt svart supergott zoegas hacienda rättvisemärkt och ekologiskt kaffe för att vakna till liv. Det är slut! Eller nästan, någon har varit så vänlig och lämnat kvar ett par korn i botten av förpackningen.

I morgon har jag dejt med min chef, UTANFÖR universitetsområdet. Han säger att han har planer för min framtid. En caffe latte kan det väl vara värt, tyckte han. Spännande....

Jag älskar honom, jag bara helt fullkomligt älskar Obama! Har ni inte sett honom? Hört honom? Jag beundrar människor som är skickliga talare, som inte läser innantill och som kan fånga en publik (Hitler var i och för sig också en god retoriker...) Tittar på honom just nu, ett live-framträdande i samband med G20-mötet i London. LIVE!!! Tänk er, inga utrymmen för misstag, och han bara är så BRAAAA, han säger helt rätt saker, han svarar på alla frågor, han flörtar med journalisterna och skämtar med dem och alla skrattar. Hans entourage på 500 personer måste ju bara betyda en sak, att han är en väldigt viktig person, nästan övermänsklig, änglalik, Messias....
Så, Barack, snälla, snälla, gör oss inte besvikna....

Hittade ett roligt program på SVT play. Familjen Babajou. Handlar om en ugandisk familj som kom till Sverige under Idi Amins terrorregim på slutet av 70-talet. Ett mycket härligt program, banaaaange!

...att dollarkursen går UPP!!! Får säga till Barack sen...

Varför ska folk som raggar försöka få det att inte se ut som en raggning? Jag och Lenita var på Deluxe i lördags kväll. Två herrar av 60-tals (inte 60 år gamla utan födda på 60-talet) modell kommer fram (ska tilläggas att de hade stått och tvekat i ca en halvtimme först). Smal man: Ja, vi är inte härifrån, jag och min kompis, eeeh, tänkte att vi kanske skulle få sätta oss här med er, eeeh, alltså inget (ragg) så, utan bara, eeeh, prata lite med er....
Smal man efter 5 min: Vill ni ha något att dricka? Alltså inget så (vadå inget såååå? = ragg?), bara om ni vill ha nåt, kanske vin, så kan vi köpa det, eeeh?

Kan man inte bara säga, kan jag inte få köpa dig en drink, och sen tänkte jag att vi kunde ligga med varandra, eeeh, kanske?

Eller så var det inte alls det de var ute efter. Trots att det var så helt fel, en eloge till dem i alla fall för att de vågade komma fram.

Jag saknar Uganda! Jag vill tillbaka.



Jag saknar folk som dansar, glädjen och hoppet som finns trots fattigdomen och eländet. Givmildheten och värmen.



Jag saknar de mamas som helhjärtat öppnade sina hem för mig och delade med sig av det lilla de hade.

      

Jag saknar Sherry och barnen. Matooken och fiskgrytan. Mountain dew och isté. Pinfärsk söt ananas som är så saftig att det rinner längs hela hakan och halsen. Purity som pratar med sina polare om sin syster som är mzungu with a pointed nose and a big bum. Och mama Sherry som bara ler. Äta pizza i bilen med soldier boy. Jogga i Entebbe botanical garden. Till och med de skumpiga och livsfarliga bussarna saknar jag. De har så mycket liv, folket har så mycket liv i sig och de lever till 110 procent. Jag älskar dessa människor så mycket!

Well...Sverige är bra det med, bara....annorlunda.

Aaaaaaaaaaawwwww............

Det blev en Jack som var hela 55 cm lång och vägde 4,5 kilo! Välkommen lilla älskling.

Puss från sträng faster




OBS! Det är inte barnet på bilden som har skrivit brevet...eller som är Jack. En tjock bäbis bara.

Martin och Matilda är på väg till BB!!!!!!!!!!!!!!

Bokat och klart! Jag ska till Barcelona i april! Jag längtar, särskilt idag när snön yr utanför fönstret och det mesta runt omkring mig är grått och det mesta inuti mig är broken och mest av allt vill jag bara röka och dricka vin. Jag saknar min Mers också (det hänger lite ihop med vinet och rökat), så himla mycket saknar jag. 3 veckor kvar bara!




It is never too late